- Inredning - Trädgård - Recept - Feng Shui - Välkommen till Granne med Selma!


söndag 9 augusti 2009

Kejsarrabatten - del 10

När den lilla flickan i Skrolycka hade varit borta i nära åtta månader, kom Stoll-Ingeborg en vacker dag inklivande på logen i Falla, medan Jan stod där och tröskade.


Jan blev just inte så glad att se henne. Hon var ju inte riktigt galen, det var hon visst inte, men det var ingen reda med henne, och hon pratade alldeles förskräckligt.



- Håll opp mä tröskninga, Jan, sa hon, så att jag kan få tala om för dej vad jag drömde om dej i natt!


Hon kom tätt inpå Jan, böjde kroppen framåt för var ny mening, knep ihop ögonen, skakade på huvudet och talade, så att orden sprutade ur munnen.

- Du kom te mej i natt i drömmen, så var det, ja. Du kom te mej, å jag sa så här: "Är du ute å går, Jan i Askedalarna?" - "Nej, sa du, "nu heter jag Jan i Längtedalarna." - "Jaså, välkommen!"sa jag. "Där har jag bott i hela mitt liv."

Hon försvann ur logöppningen. Jan hade blivit förundrad över hennes ord. Han tog inte genast till med arbetet, utan stod och funderade.

Om ett par ögonblick var hon där på nytt.


- Nu minns jag vad det var, som jag kom hit för, sa hon. Jag vill visa dig mina stjärnor.


Hon hade på armen en liten korg, som var ombunden med en duk.


- Det är riktiga stjärnor, det här. När en bor i Längtedalarna, då nöjer en sej inte mä di jordiska tingen, utan då är en tvungen te å ge sej ut å söka efter stjärnor.Du får nog gå ut å söka efter dom, du mä, nu.


Hon öppnade korgen, och Jan såg, att där låg fullt med olika slags stjärnor, som hon väl hade tiggt ihop på herrgårdarna. Det var stjärnor av tenn och papper och glas, grannlåt ifrån julgranar och karameller.


- Det är riktiga stjärnor, sa hon. Di är nerfallna från himlen. Du är den ende, som har fått se dom, å du ska få ett par mä åv dom, när du behöver dom.


Nu gick hon äntligen, men det dröjde en stund, innan Jan tog till med tröskningen.



Det var en fingervisning, det här också. Inte för att en sådan vettvilling som Ingeborg hade någon reda på Klara Gullas vägar, men hon var sådan, att hon kände i luften, när det skulle ske något märkvärdigt. Hon kunde se och höra sånt, som klokt folk aldrig fick någon aning om.


Alldeles bredvid Kejsarrabatten - där det ska bli en sittplats - har jag planterat:

  • Stjärnflocka, som symboliserar de stjärnor Stoll-Ingeborg visade Jan i Skrolycka.

Kram Sussie

6 kommentarer:

här är gudagott att vara sa...

Stjärnflocka är en av sommarens vackraste blommor.
Roligt med denna berättelsen och dessa vackra bilder.

Kram på dig och Haregott!

Tess på Tilda och Mamma sa...

Lika fina bilder som vanligt.
Kram Tess

Unknown sa...

Hejsan Sussie!
Vilket mysigt inlägg och vackra bilder som alltid hos dig. Ville bara kika in och skriva att jag skickat dig ett mail. Ha en fin start på nya veckan! Kram Petra

Annika sa...

Åh hö jä töcker ôm boka om Jan i Skrolycka..... o din blomrabatt blir ju jamt gôôôrfin.... lelltoas lister gille jä og... ha sôtte å läst ikapp... ä litte off.... ja itte sö litte heller.... män idag hadde jä blogglôst o da åske dä ta mä f..n hele dagen...:) nej nu ska jä o jobbe...pust.. Kram Annika

mig & alice sa...

Åhh, vilken härlig berättelse!!

Kul med riktigt mål i texterna :-).
Jag har hela trädgården full i stjärnflocka...superfin, står långe i vas och blommar rilkigt och länge ute...men ack...vad den luktar illa, hahah.

Det är väl därför rådjuren inte vill ha den.
Däremot har jag INTE den mörkt purpurfärgade...och har heller aldrig sett den förräns nu.
Så himla vacker...det måste jag försöka införskaffa nästa år, tack för tipset och den roliga historien bakom :-).

Stooor kram till dig, hoppas att du har det bra.

Melinda

Villa Carl Larsson sa...

Hej! Det tyg du har i ditt vackra årstidsskåp, vart har du hittat det? Wow vad fint det är. Hela din blogg är super.

Kram Josefin