- Inredning - Trädgård - Recept - Feng Shui - Välkommen till Granne med Selma!


onsdag 17 oktober 2007

Don´t mess with the big ones!

Chicago, början av 20-talet

Den yngre mannen stirrade rakt in i pistolmynningen. Han kände hur skräcken förlamade och paralyserade honom. En svettdroppe rann sakta ner från pannan, ut på näsan och blev hängande längst ut på nästippen.

Den äldre mannen, som bergfast stod framför honom tillsammans med sin kumpan, höll pistolen stadigt riktad mot den yngres panna. Det fanns en övertygande klang i hans raspiga stämma när han tyst väste fram:

- Du får 24 timmar på dig att lösa det här. 24 timmar, annars...

Han avslutade aldrig meningen utan lät tystnaden förstärka det nyss sagda. Ögonen brände som eldpilar och hans ansikte var stelt, sammanbitet och visade upp en förtärande kyla som fick den yngre mannens hjärta att slå ett extra slag.

Den äldre mannen viftade nonchalant med den blänkande pistolen och väste fram ett sista budskap:

- Don´t mess with the big ones!
En lång stund, som kändes som en evighet, förflöt innan den yngre mannens hjärna registrerade att de två männen försvunnit. Han började sakta få klart för sig vad han nyss varit med om och förstod att tiden var knapp och att han inte hade några alternativ att fundera över. Det fanns bara en sak att göra. Ingen som ger sig ilag med maffian klarar sig helskinnad från ett sådant tydligt budskap som han nyss mottagit. Ingen... Den lilla pojken gnällde tyst och drog i sin faders rockärm.

- Pappa, jag vill inte vara här! Jag vill att vi ska åka hem!

Mannen kände paniken komma krypande och för ett ögonblick kom känslan av ångest tillbaka. Samma känsla han haft när han tvingats stirra in i en blank pistolmynning några timmar tidigare. Instinktivt böjde han sig ner mot en av sina söner, väl medveten om att gnällandet snart skulle stegras till högljudd gråt om han inte snabbt fick kontroll över situationen. Inte på några villkor ville han att människors uppmärksamhet skulle fastna på den lilla familjen som stod tätt tillsammans i den blåsande hamnen. Ingen uppmärksamhet...Ingen uppmärksamhet...ljöd mantrat i hans huvud.

- Pappa, jag är rädd för det svarta i mörkret!

Sonens röst började bli gällare nu. Ett stråk av panik kunde urskiljas av någon som kan sitt barns växlande röstläge. Kvinnan som hittills varit tyst, tog upp sin son och smekte honom sakta över håret.

- Allt ska bli bra, min vän! Mörkret är inte farligt. Mörkret är vår bästa vän. Det svarta i mörkret hjälper oss att inte synas. Ibland är det bra att inte synas...


- Men, jag vill hem till Kisse! Jag vill hem till Kisse!

Nu började folk runt omkring den lilla familjen att slänga nyfikna blickar. Nyfikenheten gjorde att folk stannade upp i sina steg eller diskussioner. Nu var goda råd dyra. Mannen hörde den raspiga rösten inne i sitt huvud om och om igen:

- Don´t mess with the big ones!

Mannen smög upp tätt intill sin hustrus sida och viskade lugnande in i sonens öra:

- Jag lovar dig min son...jag lovar dig en ny kisse. En ny kisse lika svart som mörkret runtomkring oss. Inte kan väl en svart kisse vara något att vara rädd för?
Signalen från båten fick den lilla familjen att skynda sig ombord. Inte dra uppmärksamheten till sig. Nu gällde det bara att kliva på och hoppas att resan skulle gå bra. Resan till landet långt borta i norr. Resan till landet Sverige.

Mannen kände både glädje och sorg komma i vågor. Glädje över att familjen fått en plats på båten och en möjlighet att lämna maffia, trubbel och otrygghet bakom sig.


Men också en sorg över vetskapen om, att han ryckte upp sin familj från deras trygga värld. Han slöt ögonen och hörde återigen orden eka inuti sitt huvud:

- Don´t mess with the big ones!

och han visste att han hade gjort rätt. Eller åtminstone det enda han kunde göra. Fanns det överhuvudtaget någon skillnad i de båda resonemangen...



Fortsättning följer... som ni säkert listat ut leder denna historia vidare till något som berör vårt hus :-)


Stor kram till alla mina läsare!

Sussie

28 kommentarer:

Anonym sa...

Spännande läsning!

Kram :)

Anonym sa...

Åhh så spännande!!!
Nu blev jag ju sååå nyfiken på fortsättningen!
Som vanligt visar du fantastiskt fina bilder.
Du har en helt underbar blogg!!
/Fia W

Anonym sa...

MEN ! hur ska man kunna vänta på fortsättningen nu då..jag blir såååå nyfiken..

kram

Åsa sa...

Ser verkligen fram mot fortsättningen:)

Åsa sa...

Oj, förlåt att jag tjatar!

sabina sa...

Va spännande!! Jag väntar ivrigt på fortsättningen!!

Körsbärsgården sa...

Jag är den mer otåliga sorten och vill veta allt på en gång! När kommer fortsättningen?! Låt oss inte vänta för länge... :)

Kram från Karin.

LantlivsAnette sa...

Nämen du..ojj såå spännande..jag listade ganska fort ut att detta måste ha något att göra med ert hus..Wow vilken historia..vad du är duktig på att skriva och berätta..längtar till fortsättningen !!
Kram Anette

Anonym sa...

Hmmm, du måste skriva fortsättning nu! Spännande! Och dina rönnbärskronor är ju helt underbara!

Goa sa...

Guuud så spännande!! Alltså...jag glömde helt bort bilderna!!
Nu får du allt fortsätta snart...:)
Tillsdess ha det supergott!
Kram//Goa

Marie sa...

Spännande läsning, ser fram emot fortsättningen! Jättefina bilder, som vanligt!

Kram Marie

Wickans värld sa...

Oj, här sitter jag alldeles hemma mitt ute i skogen o det är mörkt ute... o du berättar så spännande!
Måste gå o låsa dörren.

Mera...
nu är dörren låst o fönstrena fördragna!

Wickan

Anonym sa...

OOH my!! Camilla Läckberg släng dig i väggen...
Bruden, du har ju talang!!! Jag vill höra mer!!!
/Kram Vella

Solsjö - Under en vind sa...

Älskar dina historiska berättelser, vill höra resten snart!!! Kram!

♥ Pia... sa...

Aha...vad jag funderade vad det kunde vara..tänkte först att du var med i nån nybyggarpjäs:). spännande....fina bilder förresten..PIA

Skatan sa...

Mera, mera, mera!!! När kommer nästa inlägg?

Kram!

MiaMaria sa...

Fina detaljer från hemmet...

Spännande....

Sov så gott!
Miamaria

Lotta "EnVilsenLoppa" sa...

tänderna skallrar och kalla kårar ilar längs ryggraden . Vad månde detta leda till , det låter tungt tycker jag ...

faster atta sa...

..spännande... tittar in snart igen för att få höra fortsättningen...

kram

Karin Krut sa...

ÅÅåh så spännande.. Jag är dönyfiken på fortsättningen :) Vilka underbara bilder. Du har så himla fint hemma :)
Kram Karin

linnea-maria sa...

Hejsan
Oj vad spännande, låt oss få höra fortsättningen snart! mvh /linnea-maria

Lisa(vitapelargonerochzink) sa...

åh vad spännande...måste få höra mer snart. Fint du har det!kram

www.nestorforlag.se sa...

Som tack för all rolig läsning och stor inspiration erbjuder country-dreams.se alla bloggare 10 % rabatt på en vara under en dag, den 20/10. Rabatten kan inte kombineras med andra erbjudanden och gäller ej beställningsvaror.
Vid din beställning anger du under "meddelande till säljaren" ditt bloggnamn samt vilken vara du vill ha till rabatterat pris.
Välkommen in.

Mvh Jessica/country dreams

www.country-dreams.se

Sallys hus sa...

hu så rysligt....väntar spänt på fortsättningen.
Vilket hus ni bor i!!
finns det ingen ände på historierna??
vilka otroligt fina bilder från er hall. Så mycket fina detaljer.
Ha en härlig helg!!
Kram Katarina

Linneagården sa...

...spännande...! Vilken fin byrå du har.
*kram* /madelene

Anonym sa...

Åh så spännande! Vill läsa mera!

WhiteVintageDreams sa...

Vad duktig du är på att berätta :). Kul läsning...hoppas att det snart blir en fortsättning ;).
Trevlig helg!
Kram

Anonym sa...

Hihi...vilken spännande berättelse! :)